HockeyAllsvenskans historia från regional serie till nationell toppliga
HockeyAllsvenskan är Sveriges näst högsta serie för herrishockey. Sedan starten 2005 har ligan vuxit till en av landets mest uppmärksammade idrottsserier. Här spelar föreningar med lång historia sida vid sida med klubbar från mindre hockeyorter. Serien har också blivit en viktig miljö för unga spelare, etablerade profiler och spelare med erfarenhet från både landslag och NHL.
Vägen fram till HockeyAllsvenskan
Bakgrunden till dagens liga går längre tillbaka än namnet HockeyAllsvenskan. Före 2005 var den näst högsta nivån uppdelad i regionala serier. Från säsongen 1999/2000 spelades Allsvenskan Norra och Allsvenskan Södra, följda av bland annat SuperAllsvenskan och olika fortsättningsserier.
Upplägget gav många föreningar möjlighet att spela på hög nationell nivå, men tävlingssystemet var komplicerat. Under samma säsong kunde lag gå vidare mellan grundserier, fortsättningsserier, playoff och kval. Det gjorde det svårare för supportrar, medier och kommersiella partners att följa vägen till Elitserien.
Skillnaderna mellan de allsvenska klubbarna var också stora när det gällde ekonomi och organisation. Samtidigt ökade avståndet till föreningarna i Elitserien. Under början av 2000-talet växte därför stödet för en gemensam nationell serie med en tydligare organisation och ett mer enhetligt tävlingsformat.
I december 2004 enades klubbarna om att arbeta för en rikstäckande liga. Målet var bland annat att samla rättigheter, utveckla samarbetet med sponsorer och tv-bolag och göra serien lättare att följa. Namnet HockeyAllsvenskan började användas både för serien och för ligaorganisationen.
Premiärsäsongen 2005/06
Inför säsongen 2005/06 slogs Allsvenskan Norra och Allsvenskan Södra samman. HockeyAllsvenskan fick därmed sin nuvarande grundform som en nationell serie.
Den första upplagan var planerad för 16 lag och 45 omgångar. Under säsongen gick Halmstad Hammers i konkurs. Klubbens resultat ströks och serien avslutades därför med 15 lag och 42 spelade omgångar.
Malmö vann grundserien med 104 poäng. Tillsammans med Skellefteå, Bofors och Rögle gick klubben vidare till Kvalserien, där även Leksand och Södertälje deltog från Elitserien. Malmö och Skellefteå tog platserna i högsta serien, medan Leksand och Södertälje flyttades ned.
Den första säsongen innehöll också flera noteringar som fick betydelse för ligans statistik. Malmös Jens Olsson gjorde HockeyAllsvenskans första mål. Skellefteås Johan Åkerman vann poängligan och blev därmed den första backen att göra det. Lagkamraten Magnus Wernblom gjorde 37 mål, ett resultat som stod sig som målrekord under lång tid.
Kvalseriens tid
Under HockeyAllsvenskans första år gick vägen till Elitserien genom Kvalserien. De främsta lagen från HockeyAllsvenskan mötte lag från högsta serien i en serie där samtliga mötte varandra hemma och borta. De två bästa lagen fick spela i Elitserien följande säsong.
För de allsvenska klubbarna innebar formatet att de fick möta motstånd från högsta nivån med en plats i Elitserien som insats. För klubbarna från Elitserien innebar samma serie att deras plats i högsta divisionen kunde avgöras under några få veckor.
Vägen till Kvalserien förändrades flera gånger. Under vissa säsonger gick de högst placerade lagen direkt dit, medan andra behövde kvalificera sig genom playoff. Det innebar att även lag som slutat längre ned i grundserien kunde ta sig vidare till kvalspel.
Säsongen 2008/09 fick stor betydelse för seriens fortsatta utformning. HockeyAllsvenskan skulle minskas från 16 till 14 lag, vilket ökade pressen på lagen i den nedre delen av tabellen. Från och med 2009/10 bestod serien av 14 lag som spelade 52 omgångar. Det är samma grundformat som används i dag.
Med 14 lag kunde alla möta varandra två gånger hemma och två gånger borta. Det skapade en jämnare och mer lättöverskådlig grundserie.
En liga med en tydligare egen profil
Under de första tio åren förändrades HockeyAllsvenskan från en serie där mycket av uppmärksamheten låg på kvalet till Elitserien till en liga som i högre grad byggde ett eget varumärke. Gemensamma tv-avtal, centrala sponsoravtal och en större digital närvaro gjorde serien mer tillgänglig.
Derbymatcherna blev en viktig del av publikintresset. Rivalmöten i bland annat Dalarna, Småland, Stockholm, Skåne och Västerbotten gav serien stark lokal förankring samtidigt som den spelades över hela landet.
HockeyAllsvenskan fick också en tydlig roll i svensk spelarutveckling. Unga spelare kunde få stora roller och erfarenhet av seniorhockey, medan mer etablerade spelare kunde återvända till tidigare klubbar eller bidra med erfarenhet i lag med ambitionen att nå SHL.
Flera framtida NHL-spelare och landslagsspelare har utvecklats i ligan, däribland Oliver Ekman-Larsson, William Karlsson, Elias Pettersson och Jonathan Dahlén. Även spelare med omfattande erfarenhet från NHL och landslaget, som Kenny Jönsson, Marcus Ragnarsson och Marcus Krüger, har spelat viktiga roller i HockeyAllsvenskan.
År 2009 delades Guldgallret ut för första gången. Priset skapades för att uppmärksamma ligans främsta junior och blev ett sätt att tydliggöra seriens betydelse för utvecklingen av unga spelare.
Kvalserien försvinner
Inför säsongen 2014/15 genomfördes en omfattande förändring av kvalsystemet. SHL skulle utökas från 12 till 14 lag och Kvalserien togs bort. I stället infördes HockeyAllsvenska finalen, Slutspelsserien och direktkval i matchserier.
Säsongen fick stor uppmärksamhet eftersom fler platser än vanligt i SHL stod på spel. Karlskrona besegrade Västerås i den första HockeyAllsvenska finalen och avancerade direkt. Rögle och Malmö tog sig också upp genom direktkval. Tre lag från HockeyAllsvenskan gick därmed upp till SHL under samma vår.
Under de följande åren mötte framgångsrika allsvenska lag SHL-klubbar i matchserier i bäst av sju. Uppflyttningen avgjordes därmed i direkta möten mellan lag från de två serierna. Samtidigt innebar systemet att ett allsvenskt lag behövde besegra ett etablerat SHL-lag för att ta sig upp.
Den avbrutna säsongen 2019/20
Säsongen 2019/20 fick ett abrupt slut när covid-19-pandemin nådde Sverige. Grundserien hann spelas färdigt, men slutspelet avbröts. HockeyAllsvenska finalen hade spelat två matcher och Slutspelsserien en omgång när den fortsatta tävlingsverksamheten stoppades.
Svenska Ishockeyförbundet beslutade att inga lag skulle flyttas upp eller ned. Seriesegraren Björklöven och MoDo fick därför aldrig möjlighet att spela klart om en plats i SHL.
Björklöven tog 121 poäng i grundserien och Jonathan Johnson satte nytt individuellt poängrekord med 79 poäng för MoDo. Trots de sportsliga resultaten kom säsongen främst att präglas av det avbrutna slutspelet och de konsekvenser pandemin fick för svensk ishockey.
Ett nytt slutspel och direkt avancemang
Inför säsongen 2020/21 ändrades systemet för uppflyttning ännu en gång. Direktkvalet mot SHL-lag försvann. I stället infördes ett sammanhängande slutspel inom HockeyAllsvenskan där vinnaren av finalen avancerade direkt till SHL.
De sex främsta lagen gick direkt till kvartsfinal. Lagen på plats sju till tio spelade play-in om de återstående platserna. Därefter följde kvartsfinaler, semifinaler och final. De två sist placerade lagen möttes i Play Out, där förloraren flyttades ned till Hockeyettan.
Den första säsongen med det nya formatet spelades under omfattande pandemirestriktioner. Totalt behövde 168 matcher flyttas på grund av smittspridning, men grundserien kunde slutföras. Timrå vann slutspelet efter finalseger mot Björklöven och blev det första laget att gå direkt från HockeyAllsvenskans slutspel till SHL.
Förändringen gjorde att uppflyttningen avgjordes helt inom HockeyAllsvenskan. Laget som vann slutspelet var garanterat en plats i SHL. Grundserieplaceringen fick samtidigt större betydelse eftersom de högst placerade lagen fick fördelar i form av motståndarval och fler hemmamatcher.
HockeyAllsvenskan idag
HockeyAllsvenskan består i dag av 14 lag som spelar 52 omgångar i grundserien. De tio främsta går vidare till slutspel och vinnaren avancerar till SHL. De två sist placerade lagen spelar Play Out, där förloraren flyttas ned till Hockeyettan.
När HockeyAllsvenskan firade 20 år under säsongen 2025/26 hade mycket förändrats sedan premiäråret. Tv-avtal, digital bevakning och kommersiella förutsättningar hade utvecklats kraftigt. Samtidigt var föreningarnas lokala betydelse fortfarande central för serien. Publiken, rivaliteten mellan klubbarna och kopplingen till respektive ort fortsatte att prägla HockeyAllsvenskan.
HockeyAllsvenskan har under sina första två decennier utvecklats från en omorganiserad andradivision till en etablerad nationell liga med en tydlig roll i svensk ishockey. Serien fungerar både som en väg till SHL och som en egen tävling med stort publikintresse, starka föreningar och en viktig funktion för svensk spelarutveckling.