Mannen som lade grunden för Skellefteå AIK:s dynasti bygger nu ett nytt fundament för ett annat AIK. Det är gulsvart både här och där men dagens utmaning är en av en annan dignitet än den som Lasse Johansson, 56, tog sig an i Västerbotten för snart 20 år sen.
Visserligen stoltserar Solnas AIK med sju SM-tecken men den senaste kom för 42 år sedan. Under 2000-talet har Gnaget legat utanför högsta serien i 21 säsonger och under en av dem – 2004-2005 – spelade en av landets mest ärorika hockeyföreningar på tredje serienivån.
Förödmjukelsen var nästintill total när AIK:s bortresor under detta spelår gick till Arlanda, Järfälla, Botkyrka och Trångsund.
Men nu råder helt andra stämningar. AIK ligger i topp av Hockeyallsvenskan och det viskas både här och var i den Kungliga Hufvudstaden att i år det dags att gå upp och det skulle i så fall vara första gången på fjorton år som Solnaklubben skulle vara en del av landets hockeyelit.
Lasse Johansson, AIK Hockeys sportchef sedan 19 månader tillbaka, påpekar tre eller till och med fyra gånger under intervjun att allt handlar om ett lagarbete både på och utanför isen. Något annat är inte att förvänta från en som kommer från Piteå. Stora ord och att profilera sig själv ligger inte i hans natur.
Lasse Johansson säger att det inte riktigt går att jämföra var Skellefteå befann sig 2008 då han tog sig an Västerbottens AIK och där Solnas AIK är nu.
”Ja, kanske lite. Det är i alla fall samma sport,” säger Lasse.
Central roll i SAIK:s vinnande kultur
De som följer svensk elithockey idag kan förledas att tro att Skellefteå AIK alltid har varit en guldaspirant, men så var verkligen inte fallet då för närmare tjugo år sen. Då hade Skellefteå bara ett SM-guld på kontot och under många år efter titeln 1978 (finalseger mot AIK) var klubben i misär, både sportsligt och ekonomiskt. 2006 återkom Skellefteå till SHL och två år senare ersattes dåvarande sportchefen Peo Larsson med den då tämligen okände juniortränaren Lasse Johansson.
Lagarbete, ja, det är aldrig en mans verk, ja, men du kan inte komma runt att sen Johansson kom in och styrde upp den sportsliga verksamheten i ”schtaan” så blev det sex raka SM-finaler, två SM-guld och fyra seriesegrar.
Den grunden som lades då runt 2008 har blivit det vad hockeyfolk idag kallar Skellefteås vinnarkultur, den som odlas via en konsekvent röd tråd och med en av SHL:s mest återhållsamma spelarlöner.
Eftersom Pite-Johansson är fåordig om sig själv, kollade vi med Pea Israelsson, som under 25 år (1997-2022) var klubbchef då Skellefteå gick från konkursmässigt till bäst i landet.
”Lasse har betytt otroligt mycket för Skellefteå, han hade en central roll i att klubben byggde upp en vinnande kultur och han bidrog till att vi kunde ta ett nästa steg, säger Pea.”
”Han har ledarskapet, han kan bygga grupper och han bryr sig om människor. Lasse kan hockey grundligt och han bygger långsiktigt. Han är också en profil, med honom har man aldrig tråkigt på jobbet.”
Dessutom:
”Lasse kan också plus och minus, han kan förvalta pengar, han vet hur en förening fungerar.”
Det sista inte minst viktigt i en klubb som AIK Hockey som av hävd har haft svårt att kunna presentera svarta siffror på sista raden.
Vi gjorde också en koll med Niklas Wikegård, som numer har en liknande sportchefsroll hos ärkerivalen Djurgården som Johansson har i AIK. Dessutom kunde Wikegård följa Johanssons förehavanden i Skellefteå då han jobbade med hockey på TV.
”Lasse har en extrem stor passion för hockey,” säger Wikegård. ”Man kan hitta honom högst upp på Hovet där han sitter och kollar på Djurgårdens träningar. För honom är vardagen nyckeln, det hårda jobbet varje dag. Han tillbringar mycket tid i rinken för att förvissa sig att isträningarna håller en hög standard med tempot och noggrannheten.”
Höjer statusen på stockholmshockeyn
”Lasse är fortfarande väldigt nyfiken, han inte rädd några uppgifter, tror mycket på sin egen filosofi och det är väldigt bra att ha i AIK, en kraftfull förening där det finns mycket folk i periferin som tycker saker. Han har blivit en samlande kraft i klubben och folk litar på hans kunskap. Lasse är med och höjer statusen på stockholmshockeyn och det är mycket bra.”
Så där ja. Om Lasse Johansson i framtiden ska söka nytt jobb räcker det med Israelssons och Wikegårds citat som CV.
”Det stämmer att jag är nyfiken,” säger Johansson. ”Det är en viktig del av ledarskapet, att hela tiden söka nya saker. Man kan hela tiden lära sig nånting. Både vad gäller ledarskap och även själva hockeyn. Jag tycker fortfarande att hockey är fantastiskt roligt, jag går till jobbet med glädje varje dag. Jag tycker om att jobba med människor.”
Det mest positiva han säger om sig själv som hockeyledare under vårt samtal är:
”Jag känner själv att jag har ett gott hockeyöga, det har jag alltid haft sen jag började som ledare.”
Begrepp som ständigt återkommer när man pratar med och om Lasse Johansson är träningskultur, bygga en organisation, förändra karaktären och långsiktighet.
”Jag vill vara nära gruppen, nära både spelare och tränare,” säger Lasse. ”Det betyder inte att jag lägger mig i deras jobb men dialogen är viktig. Tränarstaben har mitt fulla förtroende, jag är väldigt trygg och positiv i hur de leder AIK just nu. De driver en bra kultur, de är tydliga med hur vi vill spela och hur vi vill se ut.”
Viktigare att få egna spelare att växa
”Men för mig som sportchef handlar det även om att bygga en organisation kring laget, allt från naprapat, materialare och fystränare till att få ihop ett helt team som måste fungera om det ska bli bra. Jag vill också stötta junioransvarige Anders Gozzi för att AIK ska kunna producera fler egna spelare.”
”Om vi ska lyckas så måste vi producera fler spelare ur de egna leden. Det är så jag har jobbat tidigare och det är en mycket viktig del i klubbutvecklingen. Juniordelen gör ett bra jobb just nu. I veckan skrev vi med forwarden Max Eriksson, en egen produkt. Det är kul.”
Max Eriksson blir kvar i klubben till och med säsongen 2028/2029.
Lasse föregriper också frågan om han har utrymme att värva nytt om det blir läge för det längre fram:
”Ofta tycker folk att man ska värva hit och värva dit, men det är mycket viktigare att få våra egna spelare att växa. Vi har redan en bra grupp, men den kan växa ytterligare,” säger Lasse.
Att man varken vinner några mästerskap eller fixar uppflyttning i oktober, det är sen gammalt. Men de som kan hockey och granskar HockeyAllsvenskan hävdar att ett notoriskt instabilt lag har blivit pålitligt i det mesta de gör. Efter premiärförlusten mot MoDo på Hovet, vann AIK tretton av de påföljande fjorton matcherna. Man har dessutom fått beröm för sin frejdiga offensiv, så visst finns det tecken på att Lasse Johansson har satt en viss Skellefteå-prägel på AIK Hockey.
Två röster från experter som följer HockeyAllsvenskan slaviskt. I podden Rinkside sade Lars Lindberg:
”AIK är ett fascinerande hockeylag att bevittna, det roligaste laget att se på i HockeyAllsvenskan. Det spelar en frejdig, fartfylld hockey. Stundtals har de varit så överlägsna att de tappat koncentrationen i sista perioden.”
I samma podd fyllde Fredrik Söderström i:
”AIK har ett spel som vid första anblicken ser överlägset ut, de är oerhört kvicka i sina omställningar, det är hög puls och intensitet, det blir en attackhockey som vi har sett drag av förut i Kalmar under Viktor Tuurala. Man ser att spelarna tycker det är kul att spela hockey.”
Fick direkt en bra bild av Tuurala
Vilket då för in oss på rollen som, i alla fall på kortare sikt, är den i särklass viktigaste i en hockeyklubb. Headcoach Viktor Tuurala blev Lasse Johanssons första, stora, strategiska rekrytering sen han tog över det sportsliga i AIK Hockey. Och redan efter ett halvår på jobbet i Stockholm visste Lasse Johansson vart han skulle vända sig.
”Jag träffade Viktor ganska tidigt, före jul förra säsongen och fick en jättebra känsla med en gång,” berättar Lasse Johansson. ”Jag intervjuade även många spelare som haft Viktor som tränare och jag fick ihop en bra bild av honom, både som människa och tränare. Så den processen gick ganska fort.”
”Under Viktor spelade Kalmar en hockey där de jobbade hårt och det är så vi vill att AIK ska vara, ett hårt arbetande lag som är jobbigt att möta. Sen är han stockholmare också med ett stort AIK-hjärta. Det var mycket som stämde med en gång, så det var många plus efter det mötet.”
Den stora frågan – är AIK Hockey redo för det stora språnget?
”Det är lång väg dit och det är ett stort steg att ta. Men om det sker att vi går upp, kommer AIK att vara redo. Man måste hitta vägar, det kommer vi göra.”
Johansson utvecklar:
”Vi har ett bra läge nu i år, så är det. Vi vill vara med och kämpa om det här, men vi måste ta steg för steg som organisation, inklusive ekonomin. Men en klubb som AIK måste vara redo när chansen dyker upp att gå upp. Och när den väl kommer så måste man ta den. Man kan inte skjuta på det bara för att man har en långsiktig plan.”
AIK Hockey, säsongen 2026/2027.
Bättre på att bygga lag än träna lag
Trots att Lasse Johansson bevisligen är en hockey-junkie, finns det saker i livet som är viktigare. Efter att ha jobbat med hockey varje säsong i tjugo år, tog Lasse Johansson en time-out under 2024-25 då han la all sin tid hemma i Piteå på att hjälpa sin mor att ta hand om sin sjuke far.
Uppehållet gav både tid för familjen och en reflektion över hans liv med hockeyn. Det som slår en när man tittar på Lasses ledarprofil på Eliteprospects är att han har varit mer framgångsrik på att bygga lag än att leda dem från båset.
De tre försöken som assisterande coach – hos Zürich (2016-18) och Zug (2023-24) i Schweiz samt i Rögle (2022-23) – avslutades innan kontraktstiden hade löpt ut.
Bättre som lagbyggare än som lagledare?
”Ja, det har blivit så. Det säger folk till mig, så det är väl så.”
Egentligen inte så konstigt om man analyserar vad Lasse Johansson står för, alltså att sätta ett fundament och jobba långsiktigt. Det funkar inte riktigt så om man är coach, i synnerhet inte i Schweiz och speciellt inte hos ZSC Lions i Zürich, troligen Europas mest svårjobbade klubb.
”Du måste vinna matcher, så är det bara. Men det var en jätterolig tid, måste jag säga. Jag har bara gott att säga om Zürich, det har jag.”
Lasse Johansson har som ende svensk haft en roll som rådgivare åt det ryska landslaget och för storklubben SKA St. Petersburg, under åren 2018-2022. Insikterna han fick där var unika.
”Det var en fantastisk tid vad man fick uppleva hockeymässigt i Ryssland. Det är en annan hockeykultur både i Ryssland och även i Schweiz och det var mycket lärorikt. Man växer nåt enormt som person när man har varit ute så och det gör en till en bättre ledare. Man blir också tryggare som människa.”
Szymon Szemberg
Tidigare VD för den Europeiska klubballiansen E.H.C., Informationschef på Internationella ishockeyförbundet (IIHF) 2001-2014, COO på Champions Hockey League, 2013-2015. Sportjournalist på Göteborgs-Posten 1981-1997. Reflektionerna är skribentens egna.