Signerat Szymon: Teaterchefen som leder HockeyAllsvenskans minsta klubb

Woman with glasses and short hair, next to a quote about feeling respected in male-dominated settings.

| Szymon Szemberg • 10 min read

VimmerbySignerat SzymonHockeyAllsvenskan

Vi slår vad om att ingen hockeymänniska i ledande position i landets två högsta ligor har en mer brokig bakgrund än Mia Thelin. Fotbollsspelare, pingistalang, skådespelare, teaterchef, affärsutvecklare – och klubbdirektör i Vimmerby HC. HockeyAllsvenskans enda kvinna på den posten.

"När jag fick erbjudandet av hockeyklubben så tänkte jag, hur stor skillnad är det egentligen mellan kultur och sport? Båda handlar på något sätt att stå på scen och skapa en upplevelse åt andra."

Det går aldrig att komma ifrån. Varje gång jag ser ordet Vimmerby tänker jag på Emil i Lönneberga och Thomas Rundqvist. Den förstnämnde fanns inte på riktigt men Vimmerbyfostrade Rundqvist var i allra högsta grad levande och är med sina 267 landskamper, två VM-guld och tre SM-guld en av våra största hockeyspelare genom tiderna.

Skådespeleri och hockey. Det är vad Mia Thelins liv i mångt och mycket har handlat om. Men fastän hon växte upp i lilla Ullånger, fem mil syd om hockeyfästet Örnsköldsvik så var favoritsporterna fotboll och pingis.

"Hockeyn har varit en del av min uppväxt då föreningslivet har varit väldigt närvarande i bygden och alla höll på MoDo, men i min familj var fotbollen den stora idrotten," berättar Mia. "När jag vann DM i fotboll var Foppa Forsberg prisutdelare och alla tjejerna var verkligen till sig över den prisutdelaren men jag förstod inte riktigt vem han var. Visst, jag spelade hockey på lilla uterinken i Ullånger men jag var aldrig och hängde mycket i Hägglunds arena under uppväxten."

Då var Mia Thelin betydligt mer starstruck när hon 1994 spelade bordtennis-SM i Helsingborg.

"I hagen bredvid lirade J-O Waldner. Det brukar jag kalla för min största idrottsliga bedrift."

Via teaterstudier i Göteborg hamnade Mia i Småland och Vimmerby där hon jobbade på Astrid Lindgrens värld i 23 år. Först som skådespelare i början av 2000-talet senare som teaterchef och utvecklare av teaterverksamheten.

"Visste att detta kommer jag tacka ja till"

Mia kunde bland annat ses i roller som Emils mamma Alma, Fröken Prysselius i Pippi Långstrump, som Ronja Rövardotters mamma Lovis och i rollen som Sofia, Duvdrottningen i Bröderna Lejonhjärta.

Efter två decennier i branschen tänkte Mia att "Det ska fan vara teaterdirektör" (denna klassiska replik fälldes faktiskt i Vimmerby för länge sen) och hon startade eget. I företaget Coachbruket sysslade Mia med ledarskap- och organisationsutveckling och hon blev strategisk partner åt olika företag.

Och detta blev vägen in i Vimmerby HC för ett par år sedan.

"Klubben hörde av sig och undrade om jag ville engagera mig i föreningen som styrelseordförande. Jag har haft svårt att tacka nej till utmaningar som känts både roliga och svåra och jag visste ganska direkt att det här kommer jag att tacka ja till."

Men bara efter en säsong hoppade hon över från förtroendeuppdraget till den operativa delen och blev klubbdirektör. Snabbt marscherat.

"Bytet var inte så dramatiskt," påpekar Mia. "Jag var ganska nära organisationen som ordförande och jag hade tidigare lagt fram en analys över klubbens framtida organisation och blev i samband med det erbjuden jobbet som klubbchef. På den vägen är det."

Från teater, via organisationsutveckling till hockey.

"Det är mina kärnfrågor och det som jag tycker är allra roligast. Och då tänkte jag; hur stor skillnad är det mellan kultur och sport? Båda handlar på nåt sätt att stå på scen och skapa en upplevelse åt andra. Och man har liknande utmaningar som ekonomi och organisation. Man har att göra med folk som tycker om det de gör och alla vill skapa framgång tillsammans."

Vimmerby med tio procent av MoDos omsättning

Och det krävs kanske Pippi Långstrump-egenskaper som att lyfta hästar och brottas med cirkusatleter för att leda en klubb som Vimmerby HC i Hockeyallsvenskan. Med 8 000 invånare i tätorten, 15 000 i kommunen och med en arenakapacitet på 1750 åskådare är VHC ligans motsvarighet till humlan, den som alltså inte borde kunna flyga men som gör det ändå.

"Jag har förstått att detta är spelplanen," säger Mia. "Vi har till exempel tio procent av Modos omsättning, det är två skilda världar. Vi kan inte konkurrera på samma villkor. Så vi måste istället utmana gamla arbetssätt, hitta och utveckla nya. Det är också det som är den tjusiga utmaningen för en klubb som Vimmerby, men samtidigt en krass verklighet. MoDo och Leksand har en ekonomi som kan tillåta misstag. Det har inte Vimmerby. Det dagliga arbetet hos oss är väldigt skört."

Som exempel på småskaligheten:

"I år har vi anställt en junioransvarig som också arbetar med vår LIU-verksamhet, det är för oss en stor och djärv investering."

Men även om det handlar om skilda världar mellan Leksand, AIK och MoDo å ena sidan och Vimmerby, Almtuna och Visby Roma å andra så säger Mia att uppgifterna är samma:

"Vi slås alla med väldigt lika utmaningar fast i olika dimensioner. Det märker jag när vi har ligaträffar med de andra klubbledarna. Det är samma kärnfrågor att lösa, med publiken, med ekonomin och hur ska man bygga en starkare organisation."

Hämtar inspiration – men vill inte kopiera

Mia Thelin må vara från Ångermanland, men som naturaliserad smålänning jobbar hon enligt samma principer som Emils erkänt ekonomiskt försiktige pappa Anton Svensson, det vill säga: Kanske en krona ut, men först en krona in.

"Vi jobbar otroligt noggrant med ekonomin och det har aldrig varit fara å färde för oss under den här tiden. Sen kommer det månader då man får kämpa väldigt hårt för likviditeten, då kassaflödet är svårt och där spelar spelschemat en stor roll, den påverkar oss väldigt mycket i vår lilla ekonomi. Inom loppet av tio dagar nu har vi två resor till Östersund, det är jättekostsamt för oss även om det är buss."

Mia påpekar en sak som många missbedömer eller bortser ifrån – man låter sporten växa först och hoppas att allt det andra löser sig om man vinner lite matcher:

"Det är lättare att växa sportsligt än organisatoriskt och det är den utmaningen vi har. Vi vill att hela föreningen ska växa och att växa i takt med det sportsliga. Vi ska hämta inspiration av andra, men inte bli en kopia av hur klubbar traditionellt gör utan vi ska göra det bästa av Vimmerby Hockey utifrån våra förutsättningar. Och de ekonomiska förutsättningarna blir basen för i vilken takt man kan utvecklas."

Men en ishall som tar 1750 åskådare – minst i ligan – pratar vi om små marginaler. Det är fem minuters bilväg mellan VBO Arena och Astrid Lindgrens Värld men det skiljer just en hel värld mellan Vimmerbys två attraktioner. Den sistnämnda kan locka 14 000 besökare från hela världen på en dag och det är vad Vimmerby HC drar in på en halv grundserie.

Just nu slås Vimmerby och Almtuna om att undvika komma sist i Hockeyallsvenskans publikliga. När detta skrivs leder Almtuna med 1017 i snitt mot VHC:s 1014. Då ska det dock tilläggas att Uppsala är 20 gånger större än småländska tätorten.

Hemvävt skapar en lojalitet som är svår att köpa

"Vi har budgeterat med ett snitt på 1100 och man kan tycka att det är inte så långt därifrån vi är men ekonomiskt slår dessa nästan hundra i snitt jättemycket," säger Mia. "Matchbiljetter är den bästa intäkten eftersom de inte medför några större kostnader, de är så otroligt värdefulla för lilla oss. Nu ligger vi lite lägre än ifjol och det betyder direkt några hundratusen på sista raden. 1500 i snitt hade betytt oerhört mycket."

Men tack vare att man vänder på varenda krona har Vimmerby ändå en spelarbudget på 7,2 miljoner, inklusive sociala och arbetsgivaravgifter. På kontoret sitter sex avlönade personer, varav fyra heltider.

Truppen är helsvensk som sånär på kanadensiske backen Nick Bochen och 25-åringen från Vancouver gör sin andra säsong i klubben. Årets komet är den från Luleå inlånade 19-årige målvakten Isac Sörqvist som har stått 15 matcher med en räddningsprocent på 89,93 vilket måste anses som mycket bra för ett lag som ligger på tolfte plats i ligan.

Både sportchefen Eric Karlsson och tränaren Pelle Johansson är Vimmerbyfödda.

"Det skapar en lojalitet och en ansvarskänsla som är svår att köpa sig till," säger Mia.

"Vi ska inte nöja oss med att bara klara oss kvar"

Och då kommer vi till det som det egentligen handlar om, hur det går på isen och var man befinner sig i tabellen. I Vimmerby är folket väldigt medvetna om var man befinner sig i näringskedjan men man har den ödmjuka målsättningen att bli lite bättre för varje säsong.

Under den första, historiska säsongen i Hockeyallsvenskan 2024-2025 kom laget på en 13:e plats, men slog ut smålandsklassikern Tingsryd i kvalet där man vände 1-3 i matcher och vann Match-7 hemma med 4-1 efter 3-0 i sista. Då var det gung i ett fullsatt VBO Arena.

Ifjol tog man sig upp ett snäpp, slutade tolva men med hela sju poängs marginal nedåt till Västerås IK. I år är Vimmerby åter i dessa trakter och balanserar och det ser ut som det kan bli en kamp om att undvika kval med en annan småländsk hockeykulturort, Nybro.

Det är fullt naturligt att det ser ut så för underdogen Vimmerby de första säsongerna i landets näst högsta serie men klubbdirektören vill att föreningen snart ska lyfta blicken.

"Vi måste ändra på hur vi pratar om vår målsättning internt," säger Mia. "Det kan inte handla om att bara hålla oss kvar år efter år och att han inställningen att vi är på besök i Hockeyallsvenskan. Vi ska ha målsättningen att etablera oss i ligan. Om vi inte har den inställningen och den visionen så kommer vi ständigt hamna i det läget att vi bara vill hålla oss kvar."

Det finns inget mer att skruva på

"Vi kan inte hela tiden prata om att vi inte har dom resurserna, vi har inte det eller inte det. Vi ska vara en klubb som ska växa och inte hela tiden nöja oss med att försöka undvika de två sista platserna. Vi ska vara högre upp i tabellen än plats tolv, vi ska kunna prata om slutspel."

Som organisationsutvecklare och strateg inser självfallet Mia att begränsningen ligger i siffran 1750. Det är bara så mycket man kan utvecklas i denna arena, med en isyta.

"Det pågår diskussioner och vi har en dialog med kommunen om nya isytor och en uppgradering av arenan. Man behöver inte nödvändigtvis inte riva denna och bygga en ny, men den behöver rustas upp och moderniseras för att generera mer intäkter med mat och dryck, sociala ytor, fler logeplatser för att skapa en mötesplats. Vi har nått den gränsen vad vi kan skruva på själva. Det finns inte mer som det kan skruvas på."

"Vårt isschema är säkert det tajtaste i någon förenings historia, det är sånt pusslande för att få ihop alla istider. Förutom våra lag har sjuttio barn i Tre Kronors hockeyskola. Om vi inte kan erbjuda tider så kommer de att sluta."

Seger mot MoDo var en högtidsstund

Hur det än kommer att gå den här säsongen har Mia Thelin redan upplevt två highlights då "hennes" MoDo redan varit på besök två gånger. Och klubben med den tio gånger större omsättningen förlorade 3-2 på förlängning i slutet av september och vann med samma siffror på straffar en månad senare. Så ligans David har gjort det ganska bra mot Goliat.

"Det var verkligen högtidsstunder för mig när MoDo var här. Det är så roligt att vinna mot MoDo samtidigt som jag tycker om dem så himla mycket."

Till sist en fråga som egentligen tar emot att ställa, i synnerhet som det är 2026, men hur är det att vara ensam kvinna som klubbchef bland HockeyAllsvenskans 14 lag?

"Jag är van att vara i sammanhang där jag är den enda kvinnan, men på alla ligamöten känner jag mig väldigt bra bemött och respekterad. Många killar i den här miljön har förflyttat sig ifrån de traditionella rollerna som finns inom hockeyn."

Szymon Szemberg

Tidigare VD för den Europeiska klubballiansen E.H.C., Informationschef på Internationella ishockeyförbundet (IIHF) 2001-2014, COO på Champions Hockey League, 2013-2015. Sportjournalist på Göteborgs-Posten 1981-1997. Reflektionerna är skribentens egna.