Innan Matt Brown landade i östra Småland, hade amerikanen varken kommit utanför Nordamerika eller ens varit i Europa, ännu mindre spelat på en rink som är 30 meter bred. Men frågan är om den största svenska erfarenheten ändå var en kebabpizza. Följ med på en berättelse om hur det är att komma från skuggan av Manhattans skyline till Oskarshamn.
Uppdraget från hockeyallsvenskan.se var följande: Prata med en nordamerikansk eller europeisk importspelare som flyttat till en mindre svensk ort, helst en som kommer från en storstad. Hur fungerar anpassningen till Sverige, svensk hockeykultur, vardagsliv, mat osv?
Naturligtvis tog vi tjuren vid hornen och ville ha en nordamerikan. Efter att kollat igenom de 36 spelarna i HockeyAllsvenskan som kommer från Kanada och USA föll valet på IK Oskarshamns forward Matt Brown.
27-åringen har den profilen vi sökte, uppväxt i närheten av världens huvudstad New York med runt 20 miljoner invånare i storstadsområdet, spelade och utbildade sig på college i en annan storstadsregion (Boston) med fyra miljoner invånare, hade aldrig varit utanför Nordamerika och när han väl kom till Sverige blev det Oskarshamn, som ligger som nummer 100 i storlek på listan över Sveriges 290 kommuner.
Perfekt. Ju större kontraster, desto bättre story.
Bara för att det låter så fräckt: Hackensack, New Jersey
Matt Brown är född i Hackensack i delstaten New Jersey. Bara en sån sak. Det finns inte många orter i USA vars namn flyter så härligt lätt på tungan som Hackensack, New Jersey. Trots att staden bara har drygt 40,000 invånare så är omnämnandet av Hackensack, New Jersey kraftigt överrepresenterat i amerikansk TV, musik och filmindustri – förmodligen för att det låter så fräckt.
Hackensack.
Uppväxten skedde i närliggande Wood Ridge, New Jersey, en liten men tämligen välmående stad på strax över 10,000 invånare som ingår i Tri-State Area, alltså området där delstaterna New Jersey, New York och Connecticut möts. När lille Matthew (blev dock snart Matt) gick upp på några av stadens kullar kunde han därifrån se hela Manhattans skyline. Wood Ridge ligger knappa två mil från New York City.
Det skulle dock dröja tills Matt var 13 år – runt 2012 – innan han för första gången satte sin fot i New York City och det med anledning av att hans hockeylag, New Jersey Rockets, skulle delta i en turnering för att samla in pengar för välgörenhet till offren för terrorattackerna 11 september 2001.
Att Matt Brown skulle bli hockeyspelare blev i stort sett klart samma sekund som farbror Tony – som är en stor New Jersey Devils-fan – gav honom en sån minihockeyklubba i födelsedagspresent när Matt fyllde ett år. Lille Matt gick inte nånstans utan sin klubba. När han var tre började han åka skridsko och ett år senare blev han anmäld till sin första hockeyträning hos North Jersey Avalanche, vars hemmarink heter Ice House och ligger i… trumvirvel… HACKENSACK, NEW JERSEY!
Redan vid fyra års ålder var Matt så fast man kunde bli i hockeyn.
Matt Brown, till höger i orange tröja, efter att ha vunnit Challenge Cup med North Jersey Avalanche som åttaåring.
Visste redan vid 12 att det skulle bli hockey på college
”Mitt första minne är när jag var runt två år och sitter på golvet i familjens tv-rum och kollar på en Devils-match”, säger Matt. ”Mina första idoler var Scott Stevens, Scott Niedermayer, Martin Brodeur och Patrik Elias. Lite senare Zach Parise och Travis Zajac. Jag ville spela som Zach Parise och även som Martin St. Louis, då båda var ’undersized’ som jag.”
Naturligtvis fanns drömmen om NHL där – och det skulle gå via spel och studier på college.
”Redan när jag var runt tolv bestämde jag mig att jag skulle gå på college. Min mor Debbie är lärare och är därmed very big on education så jag visste från barnsben om att det var viktigt att läsa vidare och få diplom. Jag studerade tillräckligt bra för att klara mig på college, men om du skulle fråga min mamma så skulle hon säga att jag kunde gjort det något bättre.”
Så när Matt Brown var tjugo gick flyttlasset från Nordamerikas mest befolkade område till delstaten Massachusetts i nordväst och universitetet Umass (University of Massachusetts) i Lowell, c:a 45 minuters bilfärd norr om Boston. Efter två år på UMass bestämde han sig för att flytta till Boston University inne i storstan då hockeyn på BU passade honom bättre.
Hade samma stats som Lane Hutsson – men…
I sitt sista college-år – som senior som det heter – gjorde Matt Brown 16 mål och 31 assists för 47 poäng på 39 matcher. Bara en spelare var före honom på BU:s interna poängliga. Lane Hutson slog Matt med en ynka poäng (15+33=48). Att Hutson är fem år yngre och back kan vi låta passera som bisak.
”Man såg direkt att Hutson skulle bli nåt speciellt, otroligt explosiv och kreativ där han använder sin litenhet till sin fördel” säger Matt om backen som med sina 175 cm och sin oortodoxt offensiva spelstil har blivit stor idol i Montreal i NHL.
Matt Brown blev aldrig draftad av någon NHL-klubb, men han kunde däremot stolt visa upp sin kandidatexamen i företagsekonomi med inriktning på marknadsföring från Boston University, ett av världens främsta universitet vad gäller ekonomi- och businessutbildning.
Efter tre säsonger i AHL och ECHL, då han försökte nå så högt han kunde i det amerikanska ligasystemet, började Matt Brown kika mot Europa där större rinkar och mindre betoning på fysiskt spel kanske skulle passa den spelskicklige amerikanen och hans 174 cm bättre.
Via en brittisk, och i Stockholm verksam, skillscoach vid namn Sam Cheema fick Oskarshamns coach Jeff Jakobs tips om Matt Brown samtidigt som Jakobs just letade efter importer. Några videos senare tog så småningom IKO:s sportchef Arsi Piispanen kontakt och den 1 augusti landade Brown i Köpenhamn för vidare tågresa till Kalmar där Arsi Piispanen plockade upp honom med bil för slutdestination Oskarshamn. Med på samma resa fanns också IKO:s andre amerikan, Danny Dzhaniyev.
Boston University:s lagkapten Matt Brown med mästerskapspokalen efter segern i Hockey East 2023.
Det första man ser är en McDonald’s
Det var alltså första gången som Matt Brown befann sig i Sverige och i Europa, men precis vid infarten till Oskarshamn insåg han att vi lever i en globaliserad värld. Det första han såg av sin nya hemstad var en McDonald’s.
”Jag visste naturligtvis inte mycket om stan, men en kille som jag tidigare spelade med var Logan Hutsko som spelade i Oskarshamn när de låg i SHL och han hade många bra saker att säga om Oskarshamn, både om staden och klubben.”
”Allt var annorlunda än vad jag hade förväntat mig,” säger Matt efter sina knappa två månader det nya landet. ”Det är så mycket utrymme där det inte finns så mycket folk, mycket skog, mycket natur, kullerstensgator i stan. Mycket lugnare än hemma och med ett annorlunda tempo än det jag är van vid hemifrån. Det är en mycket trevlig miljö och jag har stortrivts hittills.”
”Jag trodde att Oskarshamn skulle vara lite större, jag var inte medveten att det bodde bara runt 18,000 här. Jag gillar att stan ligger precis vid vattnet och vi har gjort lite sightseeing, bland annat åkte hela laget till Öland över en dag och hade roligt, ett väldigt vackert ställe.”
Något som överraskade negativt?
”Det enda kanske var att inte ha air-condition i lägenheten under varma augusti, man var utelämnad till att det kom en frisk fläkt från havet. När det väl kom en sån var det okej, men annars var det svettigt. Definitivt en skillnad från hemma, där har alla utrymmen har air-condition.”
Och så har vi det där med maten.
”Min morfar Stephen var kock på en restaurang i Little Italy i New York så jag lärde mig lite från honom när vi lagade mat ihop när han kom på besök.”
”Jag gillar att laga mat så jag försöker göra det så ofta som möjligt och jag börjar lära mig att laga svenskt. Nästa vecka ska jag börja med svenska tacos. Jag har provat på kebabpizza, det är något vi inte har i USA. Det var en ny erfarenhet. Jag noterar också att ni älskar era såser till nästan all sorts mat. Men jag gillar eran brunsås och jag har märkt att bearnaisesås är väldigt populärt. Vi använder inte så mycket sås back home.”
”Svenska matportioner är förresten mycket mindre än det jag är van vid hemifrån. Men det behöver inte vara fel,” säger han.
Hur spenderar man en hockeyledig dag i Oskarshamn?
”Beroende vilken dag det så försöker jag se på amerikansk football på kvällarna, är vi lediga på en lördag så blir det college football och på söndag är det NFL. Så vi samlas ett gäng och kollar. Annars så gillar jag att gå på långa promenader, äta lunch med några lagkamrater eller ta en fika på det lokala bageriet.”
Nytt land, ny stad och ny miljö i all ära, men det är trots allt hockeyn som är anledningen till att Matt Brown är Sverige.
Första träningen med IKO var också första gången som Matt var på en rink som var 30 meter bred.
”Före första träningen med laget gick jag och Danny, den andre amerikanen, ut på isen och vi slog några ”saucer passes” fram och tillbaka till varandra från var sin sida av rinken och vi hade båda stora leenden och tänkte ’Wow, det är så mycket utrymme här ute.’”
Kan kosta på sig att vara lite ”fancy”
”Skillnaden mellan Nordamerika och Europa på själva hockeyn inte så stor längre då man hos oss för ungefär tio-femton år sedan började satsa mycket mer på individuell skicklighet. Tidigare var det mest fokus på ”game skills”. Så vår hockey har närmat sig den europeiska stilen och det i sin tur beror på européernas inflytande i NHL.”
”Vad gäller själva spelet så finns det fortfarande skillnader, mest beroende på storleken på isen. Här är det mer utrymme och därmed lättare med puckinnehav. Med min skridskoåkning borde den stora isytan vara till min fördel, men jag känner att jag fortfarande håller på att anpassa mig.”
”Vi har vuxit upp med att man ska veta vad man ska göra med pucken i samma stund som man har fått den, medan här kan komma undan med att hantera pucken längre då det finns så mycket utrymme. Det är inte heller lika fysiskt med tacklingar. Man kan kosta på sig att vara lite ’fancy’ med pucken.”
Vad tycker du om spelkvalitén i HockeyAllsvenskan?
”Nivån i ligan är annorlunda än vad jag hade förväntat mig. Alla jag pratade med innan berättade hur svårt det var att göra poäng eftersom alla lag är så väl strukturerade och bra på att försvara, men jag tycker att de glömde att nämna hur skickliga spelarna här är.”
Matt passar på att slå ett slag för HockeyAllsvenskans speciella regel som säger att man inte får passa pucken ur anfallszon i tre-mot-tre övertid när man väl passerat blå:
”Jag gillar den regeln därför att just med den stora rinken och att det är tre-mot-tre så skulle man kunna åka tillbaka till egen zon och i stort sett behålla pucken hela övertiden. Nu blir det hela mer intressant då ett dåligt pass i anfallszon gör att det andra laget kan få en kontring. Det gör att du som anfallande lag måste fatta bra beslut så fort du kommit in anfallszon.”
Matt Brown firar ledningsmålet i Tegera Arena mot Leksand den 3 oktober.
Hur går det med svenskan?
”Jag har börjat med Duolingo, så jag vill kunna säga saker på svenska. Jag har haft svenska lagkamrater i några lag jag spelat i tidigare, men de ord jag fick lära mig av dem är kanske inte något jag borde använda.”
Efter en fin start på serien har Oskarshamn förlorat fyra raka matcher och ligger nu sjua. Matt Brown har med sina två mål och sju assists nio poäng på tio matcher.
”Helst så vill jag att vi vinner HockeyAllsvenskan och går upp. Mitt mål med hockeyn är att fortsatt spela på en så hög nivå som möjligt och att tävla mot killar som är bättre.”
Szymon Szemberg
Tidigare VD för den Europeiska klubballiansen E.H.C., Informationschef på Internationella ishockeyförbundet (IIHF) 2001-2014, COO på Champions Hockey League, 2013-2015. Sportjournalist på Göteborgs-Posten 1981-1997. Reflektionerna är skribentens egna.