Efter den sista SM-finalmatchen mellan Skellefteå och Rögle på våren 2024 ringde Mikael Nord till SHL och sa upp sig. En av Sveriges och den internationella ishockeyns mest meriterade domare under de senaste 15 åren bestämde sig för att det var slutvisslat. Nu dömer Nord, 49, i HockeyAllsvenskan och är dessutom huvuddomaransvarig och mentor till ligans tolv andra huvuddomare. Här är storyn från Calgarys Saddledome till Visby Ishall där allt hänger på att behålla pirret i magen – och om den hemska dagen i Ostrava 2015 då karriären höll på att ta slut.
Det finns karriärer där fakta egentligen säger allt.
» Vinnare av Guldpipan sex gånger (2013-2018 och 2021) som SHL:s bäste domare, framröstad av spelarna.
» 15 säsonger i SHL, över 800 matcher, 32 SM-finalmatcher.
» 1 OS, 4 VM, 3 JVM, inklusive VM-finalen (2022)
Kort sagt, blir du inte en hockeyspelare av världsklass och inser tidigt att rättsskiperiet är ditt kall så är det en sån domarkarriär man drömmer om. Och vid 49 års ålder, efter att ha varit med om allt detta, har man rätt att lägga visselpipan på hyllan, eller kasta den i Arbogaån.
Men Mikael Nord, från orten i Bergslagens södra utkanter, upplever nu en ny vår där han känner samma pirr inför Västerås-Vimmerby som han kände inför VM-finalen Finland-Kanada i Nokia Arena i Tammerfors. Men låt oss hålla oss till kronologin.
Den 29 april 2024 vinner Skellefteå den femte och sista SM-finalen mot Rögle med 2-0 och tar hem guldet. Svensk hockeys då bästa domarduo, Mikael Nord (sex guldpipor) och Linus Öhlund (nu uppe på fyra pipor) har hållit en i det närmaste perfekt nivå och tagit sex tvåminutersutvisningar, fyra på Rögle och två på Skellefteå.
När domarna och linjemännen pustade ut efteråt i omklädningsrummet i Skellefteå Kraft Arena, visste Mikael Nord att detta var hans sista match på elitnivå, trots ett löpande avtal med SHL.
Någon dag senare ringde Nord till sin arbetsgivare och sade upp sig från avtalet.
Då mobilen ringde på en golfbana i Linköping
Anledningen var en förändrad familjesituation, samt känslan att han vid 47-års ålder – och 20 av dessa som domare – hade uppnått det han ville.
”Jag hade dömt allt som gick att döma”, säger Mikael från hemmet i Arboga, mellan två domaruppdrag för HockeyAllsvenskan. ”Jag var nöjd med min karriär, nu ville jag göra nästa resa tillsammans med min familj och det är förklaringen till varför jag sade upp mig. Det fanns säkert de som trodde att det var nån sorts schism mellan mig och SHL, men fanns inget smaskigt. Jag trivdes bra – det var familjen jag ville lägga tiden på.”
Framgångar, oavsett om man är spelare eller domare, kommer allt som oftast med ett pris. Det är missade födelsedagar, luciatåg, skolutflykter, barnens fotboll och hockey och allt annat som hör föräldraskapet till. Trunken ska packas, uppdrag i SHL, Kanada, Tjeckien, Finland, Tyskland och Schweiz ska utföras. Det tärde.
Han medger: ”Jag var inte mycket till pappa.”
Och Mikael Nord ville inte att hans domarskap skulle gå till ett sudden-death overtime.
”Om du har tio procent av dig själv nån annanstans om du ska döma en SHL-match då blir det inte bra, du måste vara där till hundra procent. Nåt annat går inte, hockeyn är för snabb, det är stora krav, allting syns, du kommer inte undan med nånting.”
Då, i början på maj 2024, hade inte Mikael Nord nån tanke på vare sig dömeriet eller på HockeyAllsvenskan. Fokus låg istället på att samla ihop grabbgänget för golf i Linköping och resten av livet skulle lösa sig genom att jobba på en byggfirma hemma i Arboga.
Väl där på golfbanan – då ”alla mobiler och hela världen skulle stängas av” – glömde tydligen Mikael att stänga av sin egen för plötsligt ringde Björn Wettergren, HockeyAllsvenskans domarchef och säger ”vi måste ha ett möte”.
”Jag är på golfbanan, vi får ta det när jag kommer hem,” svarade Mikael.
Det säger sig självt att om man är domarchef i HockeyAllsvenskan och ser att en av världens mest meriterade domare ska lägga av i SHL, då ringer man.
Resultatet blev att Mikael Nord återupptog dömandet med ett något lättare reseprogram än tidigare samt att han fick uppdraget som mentor åt ligans domare under 2024-2025 för att nästkommande säsong (2025-2026) dessutom bli huvuddomaransvarig när den dåvarande i den rollen avslutade sitt uppdrag.
”Jag blev en sorts spelande tränare,” som Nord beskriver det. ”Ett sånt upplägg har aldrig provats förut, men vi stämde av med domarna, de gillade idén och på den vägen är det.”
För Hockeyallsvenskan blev det naturligtvis en fullträff:
”Micke har bidragit på ett mycket positivt sätt,” säger domarchef Wettergren. ”Förutom att han är en otroligt kompetent domare så bidrar han som förebild där våra domare. I synnerhet de yngre och nyare inte skulle kunna ha en bättre mentor. Det är svårt att lära ut erfarenhet men om någon kan det så är det Micke.”
Förunnat att få coacha i realtid
Självklart var det en del av dealen att Nord inte skulle behöva resa lika mycket som fallet var i SHL och man har hittat ett schema som passar alla utan att någon skulle anmärka att den där Nord har en gräddfil.
”Jag kan naturligtvis inte komma in och kräva att jag ska bara döma i Västerås (en halvtimma bort), Karlskoga och Södertälje (en dryg timma med bil), det funkar inte så och det vore inte schysst mot kollegorna,” säger Nord. ”Men jag behöver inte heller ligga borta en vecka i sträck.”
”Jag dömer inte lika mycket som de som dömer mest, men jag snittar nog en match per omgång, alltså runt 52 matcher per säsong. Ja, mycket i Mellansverige, men även matcher långt bort. Och då coachar jag även live under matcherna, då med en yngre kollega. Det är få förunnat att ha det så. Fördelen är att jag kan sätta mig in i deras situation i realtid, jag dömer ju också samma lag som de, ser också de tendenserna som de upplever från isnivå, som man kanske inte ser från läktaren.”
”Jag är smickrad att de ville ha mig som mentor, det är inte helt självklart att yngre domare ville ha det på det viset. Och när jag tittade på den gruppen (av domare) så såg jag att det fanns mycket potential i grabbarna.”
På det hela taget gillar Mikael Nord HockeyAllsvenskan och vad den står för.
”Jag tycker att HockeyAllsvenskan är en mycket proffsig liga. Det är bra spelare, professionella organisationer och lag, spelare som ska ha den största respekt, det är högt underhållningsvärde, det händer mycket, både för åskådaren och för oss som verkar i den. Det är en liga som är framåtlutad och vill utvecklas och vill göra bra saker.”
Han gillar också att HockeyAllsvenskan vågar testa nya regler, som den nya tekningsregeln som infördes redan ifjol, samt regeln i förlängning tre-mot-tre där anfallande lag inte får spela tillbaka pucken efter att man passerat blå:
”Hockeyallsvenskan ska vara en liga som testar nya saker, bryter ny mark och som är utvecklingsbenägen. Det är fräscht. Man ska sticka ut och våga. Funkar det inte så får man väl gå tillbaka,” tycker Mikael.
”Då har vi inga hockeymatcher”
När Nord får frågan om han upplevde ett ”Välkommen-till-HockeyAllsvenskan-moment” nämner han två saker.
”När jag kom in, pratades det mycket om att ’vi är ju en andraliga’ och man använde sig av detta som en ursäkt. Vänta nu, det spelar ingen roll om vi är en andraliga eller förstaliga, vi ska göra den här ligan så bra som vi kan. Jag skiter i om vi är en andraliga. Det var lite av ett lillebrorssyndrom som jag studsade på när jag hörde det. Vi ska inte begå misstag och skydda oss med att vi är en andraliga. Det skulle tvättas bort och det har vi fått bort.”
Nästa sånt moment var själva spelet, skillnaden mellan lagen och hur detta skulle hanteras som domare:
”Vissa dagar dömer jag matcher som är SHL-mässiga andra är hockeyettanmässiga. Och det är inget konstigt med det. Vissa klubbar aspirerar på att gå upp, andra har kommit från Hockeyettan. Men det var en krock när jag började döma dessa matcher. Oj, oj, vad ska jag göra nu, vad är utvisning, vad är inte utvisning, att kunna navigera i utvisningsdjungeln.”
”Och då kan nån säga ’kolla i regelboken’ fast det vet ju alla som håller på med hockey att ska vi gå strikt efter regelboken då har vi inga hockeymatcher. Det är utvisningar i varenda byte om vi skulle gå efter boken. Så den navigationen blev jättesvår mellan de lagen som var redo att gå upp i SHL och de som kommit upp från Hockeyettan. Ja, det finns en klyfta i SHL också, men den är mindre.”
Domare skriver inte regelboken, de ska förhålla sig till den och tolka den. Men jag kunde inte låta bli att fråga vad Mikael Nord tycker om den på sistone så omtalade regeln om anfallande spelare i målgården, den som är en snackis i stort efter varje omgång, den som officiellt heter Regel 69 ”Interference on the goalkeeper”.
Är detta den svåraste regeln idag för en domare att bedöma och tolka?
”Absolut är det så”, svarar Mikael. ”Regel 69 är skriven över tre sidor, den innehåller begrepp som ’tillfällig kontakt’, ’initierad kontakt’, ’relevant kontakt’, ’rimlig ansträngning’ och att ’etablera betydande position’. Alla de begreppen är tolkningsbegrepp. Till exempel: Vad betyder ’en rimlig ansträngning’? Det kan betyda en sak för en domare, en annan sak för en annan domare. Det är helt omöjligt att få konsekventa bedömningar så länge regeln är skriven på det sättet när det finns så många tolkningsutrymmen.”
”Och alla gör sin analys, supportrar gör sin, experter sin och coacher och spelarna sin. Det är klart att vi inte kommer fram till samma beslut. Vi behöver nog göra den regeln tydligare för alla, det är en regel man borde se över. Men om man kan leva med att det blir fel nångång – och det blir det med så mycket utrymme för tolkningar – då är jag okej med det.”
Mikael undrar också om ishockeyns regelbok (vars svenska version är en – med några undantag – en översättning av den internationella) måste vara så omfattande:
”Ibland när regler uppdateras eller skrivs om och det kommer nya direktiv så undrar jag man nästan krånglar till det mer med en nyskrivning. Hockeyns regelbok är på över tvåhundra sidor. Behövs det två hundra sidor spelregler för spelet ishockey?”
Då kommer ett paket från Leo Komarov
Hur var det då med den incidenten i hockey-VM 2015, den som gjorde att Mikael Nord – trots att han redan då räknades som en av världens bästa domare – funderade på att lägga av.
Nord fick döma sista gruppspelsmatchen mellan Ryssland och Finland i Ostrava ihop med SHL-kollegan Tobias Björk. I slutet av första perioden utdömde Nord matchstraff på finske stjärnan Leo Komarov för en bentackling. Komarov som då spelade i Toronto Maple Leafs.
Men det var ingen bentackling. Inte ens nära. Smällen tog i axeln. Linjedomaren rapporterade fel, men ansvaret låg hos huvuddomaren. Både Nord och Björk fick lämna VM. Finsk media var inte nådig, svenskarna förlöjligades och sågades jäms med fotknölarna. Mikael Nord tog det oerhört hårt. Väl hemma i Arboga funderade han på att lägga av.
”Den kommer att ligga som en blöt filt under hela mitt jordeliv. Jag har dock lärt mig att leva med den.”
När Mikael var som mest nere då för elva år sen, ringde det nåt utländskt nummer på hans mobil. I andra ändan var Leo Komarov. Finländaren tyckte själv att kritiken hemma tilldrog sig för stora proportioner och NHL-stjärnan ville snacka ut. Några veckor senare kom ett paket på posten – Leo Komarov hade skickat en signerad Toronto Maple Leafs tröja #47 till Mikael.
I vilken annan sport än hockey skulle sånt hända?
Då var allting glömt i Finland
Revanschen och upprättelsen kom sju år senare när Mikael Nord fick det finaste uppdraget som en IIHF-domare kan få – VM-finalen. Tillsammans med Linus Öhlund – samme man som han skulle döma sin sista SHL-match med i Skellefteå två år senare – ledde han guldmatchen mellan Finland och Kanada i Nokia Arena i Tammerfors, finalen som avgjordes av Finlands Sakari Manninen 6:42 på övertid – ett mål i numerärt överläge.
Den som tog hooking-utvisningen på Kanadas Thomas Chabot 5:36 in på sudden-death var Mikael Nord.
Snacka om ödets ironi. Efter den matchen tyckte hela Finland att Mikael Nord var världens i särklass bästa domare.
Några random avslutande frågor till Mikael Nord:
Vilken är den mest minnesvärda matchen du dömt på nationell nivå?
”SM-finalen 2017, match sju mellan HV71 och Brynäs i Jönköping. En unik upplevelse. Hur många SM-finaler går till match sju och övertid?”
Hinner en domare tänka: Hur f-n kunde den backen slå den värdelösa passningen?
”Ja, och dessutom kan jag tänka ’undrar om han får samma feedback av sina ledare och sina fans som jag hade fått om jag hade missat en uppenbar hakning?’”
Hur står sig svenska domare jämfört med kollegor i andra europeiska ligor?
”Jag är övertygad om att standarden på domarna i Sverige, ur ett internationellt perspektiv, är mycket bra. Jag tror att svenska spelare som har spelat i andra ligor och som kommer hem skulle kunna säga ’hörni, låt våra domare vara, de är fan bra. Åk ner till de andra länderna och titta hur det ser ut, så ska ni få se på domare.’”
Bästa arenan du dömt i?
”Saddledome i Calgary, under JVM 2012. Kanske inte den flashigaste, men det var så mycket hockeykultur som satt i de väggarna. Gråa väggar, plåtdörrar och betong, det var slitet men en fantastisk känsla. Det var första gången som jag klev in i en sån arena på den nivån.”
Är NHL-domarna så mycket bättre att de per automatik ska få de bästa matcherna i ett OS med NHL-spelare?
”NHL-domare är bättre på att kommunicera med alla berörda parter och att marknadsföra sig. Men det beror troligen på språket, alla i hockeyn pratar engelska. Rent bedömningsmässigt är de inte bättre än europeiska domare.”
Ska en SHL eller HA-domare förväntas förklara ett domslut i en periodpaus i TV?
”Nej, ingen som tjänar på det att man ska förklara ett domslut i paus. En domare som kanske tagit ett dåligt beslut ska ladda om till nästa period, inte spendera halva pausen på att förklara i TV. Efter matchen, inga problem. Vi ska vara tillgängliga för media, men inte i paus.”
Är du för eller emot att införa Coach’s Challenge i svensk hockey?
”Coach’s challenge är ett måste i svensk hockey. I stort sett alla ligor har det, också internationellt. Om vi vill få ner antalet videobedömningar då måste lagen själva ta det ansvaret. Om vi skulle testa det under en månad så skulle vi ha färre ringningar än under en månad utan.”
Har du satt en bortre gräns för när du ska sluta?
”Nej. Det handlar inte om åldern, utan om kroppen och det pirret man känner inför varje match. När det pirret i magen försvinner, då kommer jag att sluta. För då är jag rädd att jag kan komma att bli ihågkommen som en oseriös domare som bara åkte runt därute och förstörde hockeymatcher. Ingen ska få ta på mig att jag inte gjorde mitt jobb. Varje gång jag går ut på isen så pantsätter jag mitt varumärke och mitt namn. Och jag är mån om att bli ihågkommen som en seriös, professionell hockeydomare, inte som en trött hockeydomare.”
Szymon Szemberg
Tidigare VD för den Europeiska klubballiansen E.H.C., Informationschef på Internationella ishockeyförbundet (IIHF) 2001-2014, COO på Champions Hockey League, 2013-2015. Sportjournalist på Göteborgs-Posten 1981-1997. Reflektionerna är skribentens egna.