"Varför skulle jag inte...?"

Fick förfrågan att som en av trettioen skriva några rader för den här Sommarbloggen.

Är inte personen som är van vid att stå i rampljuset och söker aldrig heller den uppmärksamheten. Då skrivandet har börjat bli en alltmer central del i mitt liv så beslutade jag mig efter en stunds fundering att ställa upp.

Vanligtvis är jag verksam som skribent på svenskafans.com, där jag tillsammans med två andra väldigt duktiga och passionerade personer skriver diverse artiklar och krönikor. Utan dem hade den här texten aldrig skrivits (ni vet vilka ni är).

Är född och har bott i Skåne i hela mitt liv - då kan kopplingen och kärleken till Södertälje Sportklubb kännas aningen långsökt.

INTE FÖR MIG!

Den är helt naturlig och när någon med samma sympatier för den klubb som ligger mig allra varmast om hjärtat ställde frågan varför jag som skåning håller på SSK så blev det omedelbara svaret: ”Varför skulle jag inte”.

Att ens få upp tankebilden av att det skulle finnas något annat hockeylag att dedicera sig till finns inte på världskartan.

Dessutom så finns det inga bra hockeylag här nere i Skåne!!!

1985 (Södertälje Sportklubbs senaste SM-guld) var jag 8 år gammal och på den tiden så fanns det två kanaler på tv:n att välja mellan. Familjen hade inte ägt sin första färg-tv speciellt länge och fjärrkontrollen var vad jag kan minnas ännu inte uppfunnen.

Av en händelse satt jag och farsan i soffan och kollade på en hockeymatch. Två lag som namngav sig (och gör fortfarande) som Södertälje SK och Djurgårdens IF spelade tydligen en stor och betydelsefull match den här dagen.

Där och då hade jag inte en aning om var de här två antagonisterna befann sig på Sverigekartan och anledningen till att mina sympatier hamnade hos laget från kringelstaden minns jag inte heller.

Kanske var det tack vare farsgubbens stora sportintresse som gjorde att valet föll på just detta ”program” och som sedermera landade i att jag blev en hockeynörd med en speciell passion för Södertälje Sportklubb.

Men varför ens fördjupa sig i det, tänk om det hade varit tvärtom, usch, en hemsk tanke. Vilken jäkla tur att det blev som det blev.

Det sägs att vissa val eller händelser i unga år kommer att visa hur du blir som människa och hur det kommer se ut senare i livet. Om mitt supporterskap fullt ut präglar den personen jag är idag vill jag inte säga för mycket om. Men att det påverkar en på olika sätt finns det ju många exempel på.

Livet rör sig inte alltid på en raksträcka utan utmanas emellanåt av branta backar att kravla sig upp för. När tunneln är som allra mörkast och hockeyn är den enda ljusglimten i vardagen så blir man väldigt beroende av att det går bra.

När allt i livet känns likgiltigt och man utarmas av känslan att befinna sig i ett stort svart hål så kan en vunnen match för ens lag vara skillnaden för att ”överleva” dagen.

Med det sagt så tror jag ganska många supporters där ute i vårt avlånga land känner igen sig i hur gemenskapen och passionen för sitt lag påverkar en, kanske mer än man tror och vill erkänna.

Varför då klottra ner en massa bokstäver här och på SF i stället för att ”bara” vara supporter och stötta mitt lag från läktaren?

Relevant fråga - Bloggade om SSK i egen regi ett tag men avvecklade det och har väl egentligen inte förrän de senaste åren uppmärksammat min förmåga att förmedla mig i skrift.

Som en chans att utveckla den sidan av mig själv ännu mer så anmälde jag mitt intresse när SSK-redaktionen med Janne Willman och Adam Gunnarsson sökte fler skribenter. Fick svar ganska omgående och de släppte in mig i gemenskapen utan att ens fundera på vem jag var eller vad jag kunde bidra med. Som sagt, jag har de två att tacka för mycket.

Det tog inte lång tid förrän vi utvecklade en vänskap som jag idag inte skulle vilja vara utan.

Vi tycker inte alltid lika och våra diskussioner kan ibland bli både intensiva och långdragna, ibland ut på småtimmarna. Men det finns en sak som förenar oss och det är passionen och känslorna till världens vackraste klubb.

Tanken slog mig att det är över två år sedan jag fick äran att börja skriva artiklar om Sveriges vackraste klubb på SvenskaFans.

Någonstans finns drömmen att få fatta pennan i andra sammanhang och inte bara på ideell basis.

Slut på svamlet.

Tack för ordet!

Daniel Hansson

Ålder: 46

Bor: Knislinge i Nordöstra Skåne

Familj: Skild, två barn: Hannah 19 år och Gabriel 17 år (född SSK:are även han), bondkatten Iris

Gör: Jobbar på sjukhus  

Bästa egenskapen: Ödmjukheten

Sämsta egenskapen: Att ödmjukheten ibland kan övergå till överdriven självkritik

Vad är du beroende av: Södertälje SK och mammas dillkött

Ser upp till: Komplext att svara på tycker jag men på något sätt så uppskattar jag människor som kan respektera andra människors val av hur de vill leva sina liv

Drömjobbet: En plats man kan komma till varje dag och känna glädje och stolthet över att få vara en del av

Favoritlag: Södertälje Sportklubb 24/7

Favoritspelare: Magnus ”Uven” Lindqvist (på grund av hans stora stolthet att få bära SSK-tröjan oavsett om han inte alltid var förstavalet mellan stolparna men gjorde ofta bra det när han fick chansen)