"Hur svårt kan det vara?"

I mitt yrke som ledare i dag i en tid där samhället i stort sätter ganska höga krav på allt från hur du ser ut, vilka du umgås med, hur bra du är på ditt jobb, hur du är som partner eller kanske förälder.

Ja, listan kan göras lång.

Det jag tänkt komma till är att jag som ishockeytränare har en uppgift att ta hänsyn till hur mina spelare fungerar som människor i detta kravfyllda samhälle. Jag är väl medveten om att mina spelare kommer från olika bakgrund, har olika typer av personligheter. Men gemensamt för alla är att dom mer eller mindre är drabbade av press både inifrån dom själva och från omvärlden.

Att mental ohälsa inom elitidrotten idag är ett hett ämne är då givetvis inget att förvånas över. Men hur gör jag då för att balansera och hantera denna resultatbaserade bransch men samtidigt ta hänsyn till och vårda människorna bakom utrustningen?

Jag tänker att vi backar bandet lite.

Hur gjorde ledare bakåt i tiden?

I en tid där sociala medier inte alls var lika utbrett som det är idag. Jag upplever genom att lyssna på människor som är äldre och troligtvis även visare än mig att man tidigare lade större vikt vid att arbeta mer med snygga åka, passa, skjutövningar och därefter ge en spelare en salva om man inte satte passen på tejpen. Tron på att tydligt skilja på spelarna i omklädningsrummet och tränarna i ledarrummet var viktigt så att man inte riskerade att lära känna spelarna för mycket med risk för tappad respekt.

Tiden gör något med allt och så även med sporten ishockey och givetvis fanns det saker då som var bra och som är värda att beakta även idag. Men känslan är att man kanske inte behövde ta hänsyn till just människornas värde i samma utsträckning vilket kanske lyser igenom när man läser om spelare i NHL som har blivit behandlade av sina ledare på ett mindre värdigt sätt under deras karriärer. Ett mer auktoritärt ledarskap som skulle leda vägen till goda prestationer och fina resultat. Och just prestationer och resultat vill man ju såklart även uppnå idag.

Frågan är bara hur, med vetskapen om hur människor med all rätt kräver att bli behandlade idag?

Jag anser att det är av största vikt att man klarar av att skilja på person och prestation. Jag vill alltid utgå ifrån att mina spelare vill ta ansvar, göra sitt bästa och sätta dom där puckarna på tejpen. Jag anser det viktigt att mina spelare förstår att det är skillnad på att få kritik när ens beteende i form av exempelvis en utebliven backcheck inte innebär att jag i det stora hela tycker att spelaren är totalt värdelös.

Det jag och många ledare med mig ofta tar upp är kraven från spelare när det kommer till feedback. Det är jätteviktigt att feedbacka sina spelare men där tror jag man var skickligare förut som spelare själv att söka och hitta lite svar på egen hand.

I kombination med ett modernare ledarskap behöver faktiskt spelare idag förstå att dom inte alltid står i centrum av jordklotet.

Det är en konst idag att hitta balansen mellan att få spelare att må bra, känna förtroende, få dom att infinna ett tålamod fast samtidigt coacha för att vinna och göra positiva resultat.

Som summering av det hela är jag av den uppfattningen att människor generellt mår bra av att det finns en kravställan, en tydlighet i vad som förväntas men även en stor portion sunt förnuft när det kommer till beteende.

Bemöt människorna runt omkring dig med respekt och samtidigt förstå att man som ledare inte gör allt rätt alla gånger.

Kräv av dig själv som ledare det som du kräver av dina spelare.

Det vill säga – Gör ditt allra bästa.

Dennis Hall

Ålder: 34

Bor: Karlskoga

Familj: Sambo, en dotter och hund

Gör: Huvudtränare BIK Karlskoga

Bästa egenskapen: Målmedveten

Sämsta egenskapen: Allt eller inget

Vad är du beroende av: Snus

Ser upp till: Trogna supportrar

Drömjobbet: Där jag är just nu

Favoritlag: Djurgårdens IF

Favoritspelare: Nicklas Lidström